Känslor
Det är en lustig känsla, en jobbig känsla. Den sitter som ett skavsår, eller som något stort som tynger i mellangärdet eller är det över bröstet? Svårt att förklara. Är det ångest? Ne, det är inte mitt fel. Jag försöker intala mig det, eller jag har gjort det under mina år i livet, Jag borde veta, eller jag vet det är inte jag som har problem. Det är du.. Det är du som inte har några känslor, finns det människor som är "känslokalla"?
Tänk så mycket man får gå igenom i livet, så mycket skit. Det goda uppväger såklart det onda, men det onda nöter sönder mig, sakta men säkert! Jag vill bara skrika ut hur jag egentligen känner, hur arg jag är, all ilska, den enorma besvikelsen jag känner.
Aldrig i hela mitt liv att jag skulle välja något annat före mina barn.
Kommentarer
Maria säger:
Jag känner igen mig så sjukt mycket i det här inlägget. Och som du säger kommer jag heller aldrig låta något komma före mitt/mina barn. Vet alldeles för väl hur ont det gör.
Johanna säger:
Urs. :S Hoppas denna någon inser.
Ibland känns det som att livet består av allt för mycket elende. Hoppas det blir bra snart tjejen. Styrkekram. :)
Maria säger:
sv; Tack så mycket! :) Ja jag har ju ingen aning eftersom det är min första graviditet. :P Okej, det låter bra! :D Kram
Agnes säger:
hej !
Väldigt fin blogg och header! Vart gör du dina headrar?
Tacksam för sv. :D
Trackback