Försök inte styra framtiden, det blir som det blir.
Jag måste sluta måla upp en bild utav hur jag vill ha en sak, innan den blivit utfärdad.
Jag ska ta ett ex. Liams födelsedag, jag har beställt en tårta för 20personer, jag tänker mig ett underbart kalas för min lilla son som redan blir 1år. Det ska var ett tänt ljus i tårtan, vi ska alla vara samlade, som en stor familj. Vara glada över att vi fått denna lilla underbara människa till världen.
Men det går inte.
Istället kommer alla utspridda över hela dagen, och får äta en tårta som ser ut som ett kaos efter alla som grävt i den. Jag tror man kan kalla mig perfektionist? Det är nog bara i film det går & få en sån födelsedag. Det är så jag känner. Usch! Är jag löjlig?
En sak till.
Det finaste man kan göra för sina barn är att älska dess mamma/pappa. Jag älskar Daniel & jag vill leva med honom länge. För min egen skull, För mina barns skull.
"Allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort"
Kommentarer
Sandra Valfridsson säger:
Jag känner igen mig precis.
Tänker hur saker ska bli och vara och så blir jag super besviken när allt är klart...
Vi ska ha dop i morgon också. Båda barnen hostar och snorar.
Livia har hållt mig vaken hela natten.... :/
Bitter i dag tror jag =)
Maria säger:
Jag är likadan som dig! :) Jag ville också ha alla samlade, men det gick inte, så tårtorna såg ut som dom gjorde, och jag fick stressa runt hela dagarna (Cewin hade 3 kalas) för att folk kom och gick. Jag hann nästan inte vara social mot folket, för det var kaffe hit, saft dit osv. Så jag hoppas det blir lugnare för er i alla fall. :)
Trackback