Sitter & försvinner bort en stund med Melissa horn i öronen. Vilka texter, så berörande. Ibland får ja känslan att hon tänker precis som mig, känner precis som mig, texterna är som meningar ur mitt huvud.
-"Jag är nog inte det du drömmer om, men jag är det du ser"
Kan sitta i timtal & gå igenom hennes låtar, hennes texter. Och jag är otrolig tacksam för den musiken hon skapar den hjälper en igenom mycket.
Nu ska ja ta en titt på mina underbara barn som ligger & sussar, som jag alltid gör. Dem är snart 4 resp 2år och jag tittar fortfarande så dem andas på nätterna, och ja tror aldrig ja kommer sluta. En kärlek så stark.
Puss
Dem två senaste dagarna har vi spenderat inne, Novalii ligger med 40graders feber. Och idag tycks ja inte lyckas med att få ner den. Vi får se vad som händer under dagen, kan eventuellt behöva bli en sväng till sjukhuset. Eftersom hon bara ligger..
Så inget annat händer just nu.
Tänkte lägga till en länk till min duktiga mammas hemsida. Hon gör porträtt av djur & människor. Hon tecknar! Om någon är intresserad av att göra en beställning så hör av er till henne.
Ett porträtt hon gjort på en söt liten pojke.
Jag såg lyckan i barnens ögon när första snön kom, så himla mysigt. Hade inte alls gjort något om det snöat hela kvällen, det är så mysigt.
Den här dagen har rusat förbi. Kan ju bero på att jag sov ca 3 timmar på dan, gu va skönt & välbehövligt. Daniel jobbar eftermiddag, så idag har det varit jag & barnen bara. Imorse va vi inne på provtagning med Liam, mot geting&bi stick. Eftersom han i sommras svullnade upp i hela ansiktet, och halsen, så han fick svårt att andas, vi vet dock inte va det berodde på. Nått bett hade han i huvudet, men läkarna kunde inte säga vad då.
Nu sussar barnen i sina sängar & jag får lite egentig framför tvn & datorn, så jag tänkte att ja skulle passa på att blogga lite.
Känslor, har tusen som far runt inom mig nu, men det känns härligt.
Puss
tack för gårdagens kommentarer :)
Fredag som sagt, jag är usel på rubriker. Idag består dagen av kalas, stan, träning & mys med min familj. Stallde mig på vågen imorse som gav mig glädje besked, 59.7! Under 60 nu, Äntligen..
Förhoppningsvis kommer ja klara det här, annars förblie ja en köttbulle, det återstår att se ;)
Puss
Jävla satkärring inne på Kicks. Morr! Jag kommer in för att få råd om en bra foundation/brunkräm. Och undrar om hon kan visa mig några bra som passar min hudtyp.
Jaha säger hon, och du tvättar ditt ansikte med? - Ja tvål & vatten sa ja. (jag vet att mn bör ha en kräm för att tvätta bort sin makeup, men jag är ingen miljönär bör tilläggas) Då säger hon att är inte grunden bra så rasar hela huset, blev knäpptyst.. Eh jaha tänkte jag. Sen värker hon ur sig att ja jag ser ju att din hud inte är fin & du kommer bli värre i vinter.. Just då kunde ja se mig själv knyta näven och demolera hela hennes ansikte (URSÄKTA) ..
Jag klev in för att få råd om en bra foundation. Jag vände på klackarna och gick..
Har man redan dåligt självförtroende så blir det fan inte bättre av såna här människor. Men ja låter mig tro att hon va så jävla missnöjd över sig själv att hon är tvungen att klanka ner på mig..
För då mår ja bättre. Puss
Kommit igång någorlunda. Idag blev det 1timmes zumba & 20min på löpbandet. Känns helt rätt & det går så bra nu. Tänk om ja kunde vara så envis nu så att ja kan kämpa mig ner till 55kg. Jag hoppas att min motivation håller sig uppe ett tag nu & sötsuget håller sig borta. Tänkte köra på nu i 4 veckor för att se resultet sen.
Min start vikt nu ligger på 60.5kg.
5kg tänker ni, men det är fasen svårt. Jag är en godisråtta ;) Och jag bara älskar mysmiddagar & myskvällar med massor gott tillsammans med familjen.Vem gör inte det? Men jag får hålla mig till frukt. Kanske vore bra för dem oxå iofs!
Nu ska jag sova, behöver det. Slut i kropp & själ. Puss
Vet ni vad det vidrigaste jag vet är? Avundsjuka.. Fy va jag hatar avundsjuka människor. Själv blir jag glad för andras skull, hur gött är det inte att se någon annan sprudla av glädje & lycka? Det smittar av sig, så man får samma energi själv.
Jag kan självklart vara avis, på ett bra sätt. Ska dra ett ex. När någon åker utomlands, hur avundsjuk blir man inte då & glad för den personens skull? Det är mer positiv avundsjuka.
Men sen finns det dem som blir avundsjuka för allt, för framgångar, lycka, personen i fråga. Som vill sätta käppar i ljulet, som klankar ner & pratar illa om personen ifråga, för att denne inte själv är nöjd & har sina fel & brister.
När jag träffar er eller går förbi er, då ler jag.
Jag skulle säga att jag är allt, i dig Daniel.
Min man, mina barns pappa.
Jag kan fortfarande titta på dig, och känna hur underbart vacker jag tycker att du är. Känna känslan ända ner i magen. Du är min & du älskar mig, jag har aldrig tvivlat på din kärlek & jag vet att du aldrig tvivlat på min, vi har gråtit tillsammans, skrattat, gått igenom lycka & sorg. Vi behöver inte säga något till varandra, vi förstår känslorna ändå. Det är då man kan säga att man älskar varandra..
Vårat förhållande är helt ifrån perfekt. Vi har upp & nedgångar. Men under denna resa tillsamman, så vet vi var vi har varandra, vi vet var vi står.
Något som påminner oss dagligen om våran kärlek är våra älskade barn. Allt är komplett. <3
Tack älskling.
Ni gör mina dagar underbara..
Igår tog vi en dag & fotade lite, synd att pappa Daniel jobbade. Skulle vilja ha lite foton på hela familjen. Älskar höstens vackra färger, och när det blir mörkt om kvällarna. Man tänder ljus & har det mysigt :) Nu kommer strax mina änglar hem från dagis, så ja ska passa på & städa lite innan.
Ang förra inlägget så är Liam ett änglabarn på förskolan som hjälper dem andra barnen & är omtänksam. Tack för det, då vet ja att det bara är mamma han trotsar ;)
Dagarna springer iväg & en ullareds resa med julklappar är avklarad, så nu väntar ja på nästa i November haha! Snart Julafton, mysigt.
Nu ska jag fortsätta vara det jag är bra på, att vara bäst. Trött på er avundsjuka människor. Puss&godnatt.
Nu är vi inne på 8:e Månaden med dagliga slag & skrik, kastar grejer på allt & alla. Liam va världens lugnaste bebis, skrek aldrig & låg bara i famnen & myste under sin första tid, tills han börja förskolan. Måste fråga hur det verkligen funkar där nere, ända sen Liam börja där så har han beteet sig såhär. Kan tänka mig att han kanske vill ha mer uppmärksamhet här hemifrån eller att han blir frustrerad för att han inte kan göra sig förstådd, han har ju inte lärt sig prata ännu? Jag vill bara hjälpa honom, det känns som mina krafter tar slut.
Han slår inte med ilska eller aggression, utan mer som att han vill uttrycka sig, som att tusen känslor rusar genom honom som han inte kan hantera. Och jag kan inte heller hantera det, jag har försökt med allt. Han slår inte bara mig, utan allt & alla .. Mitt lilla hjärta. Han har absolut sina lugna stunder, även om dem är få. Och han är världens goaste lilla ängel. Men jag känner att ja kanske behöver ta lite tips & hjälp nånstans ifrån. Bvc kanske?
Novalii har ju aldrig varit såhär, man ska inte jämföra barn. Speciellt inte pojke & flicka. Men det är svårt att hantera något man aldrig varit med om, och som man dessutom inte lyckas få någon ordning på..
Jag hoppas att mitt lilla hjärta lugnar ner sig snart.
