Mindre rolig uppdatering
Kaos i hela min tillvaro.
Allting började när Daniel skulle göra plats för en diskmaskin i vårat kök. Började någon vecka innan vi fick den. Novalii insjuknade i lunginflammation, illröda & rinnande ögon, sedan fick jag luftrörsinflammation & illröda ögon, sen började Liam hosta & röda ögon där med. Sen när vi väl fick hem diskmaskinen & ska ta bort en bit av golvet så är hela golvet fullt med svartmögel & precis dyblöt. Mhm härligt, vi åkte hemifrån samma kväll som vi upptäckte det, så sen dess har vi hunnit med att bo hos Daniels syster, mammas husvagn, Johanna & uppe i pappas stuga.. Mitt i allt skit försöker jag ta hand om mina små bebisar, ta körkortet & jobba, och vi är fortfarande inte friska, jag är helt slut i kroppen, för jag tillåter inte mig själv att vara sjuk, men hur & när ska jag hinna vara sjuk? jag är på botten & kravlar just nu. Jag är sååå trött!!!
Jag önskar just nu att jag fick komma hem & känna mig hemma, slippa bo i en resväska. Våran lägenhet står nu på tork & det ska den göra i ca 14 dagar till, sen ska det fyllas upp med ny cement, eller va det nu är dem lägger, sen golv på det & nytt kök.. Det kommer ta tid med andra ord :( Novaliis födelsedag är den 17maj, jag hoppas innerligt att allt är klart då, jag vill att hon ska få vara hemma & känna sig trygg.
Känner mig ivägen. Allt är så mycket lättare om man är själv, då kan man bosätta sig var fasen som helst, men med två barn är det ingen som orkar..
Daniel jobbar natthelg nu & jag känner mig ensammast i världen. Uhu!
Nu ska jag ge Liam mat, sen försöka sova.
Puss
Lugnare i själen
Imorse for jag & barnen med mamma in till Norrköping, jag fick en möbelgrupp, jätte fin & jag är så nöjd.. Har pysslat ute lite idag. Nu ska vi bara måla, räta upp staketer & så nytt gräs, så kommer uteplatsen bli fin :) Så skönt att kunna sitta ute i solen & njuta medans Novalii leker, just ja, ska ju köpa en sandlåda till henne med.
Idag kom M igång igen efter graviditet & förlossning, vet inte om min deppperiod beror på det eller inte. Idag har jag bara känt mig helt tom på känslor, en aning stress & ångest nu på kvällen, men absolut inte som dem senaste två veckorna, mycket lugnare idag. Vi får se vad som händer nu dem här dagarna. Mår ja bra, så antar vi att det är Pms jag har, tur att inte killar läser min blogg, för dem skulle antagligen bara ha skrattat gärnet, då dem oftast driver om pms, dem förstår inte innebörden utav det. men det är inte så jävla roligt om man verkligen har det, det handlar inte bara om att bli sur, det handlar om så himla mycket mer, i mitt fall ångest, depression, stress, minskad matlust, sömnlöshet, hjärtklappning osv.. Men jag mår iallafall så himla mycket bättre ikväll, det är huvudsaken.
Sitter & tar mig en cider nu & njuter lite utav tystnaden, Barnen sover & Daniel jobbar. Men natten lär bli lång, Novalii vaknade nyss med 40,2 i feber, fort in med en ipren & massor vatten, nu har hon somnat om, men som sagt det lär vaknas fler ggr inatt..
Nog om mig, mina tankar & känslor.
Mammas älskade lilla Prins<3
Tusentals tankar
Jag tänker på min älskade mormor som ligger i cancer, dagligen. Jag undrar om Pappa&Farmor någonsin ägnar en tanke åt mig, Novalii, eller Liam som dem aldrig träffat, kommer de nånsin göra det? Är jag stark nog att klara av körkortet? Kommer jag någonsin få ett jobb? Kommer vi ha råd att bo kvar här? När ska Novalii lugna ner sig? När kommer jag ha tid att umgås med mina vänner? Va är det för knöl jag har i bröstet? Kommer Daniel & jag få tid för varandra?
Hur kunde du bara gå förbi mig, som om du aldrig hade känt mig? Jag ville lägga mig ner & försvinna, bara glömma alla hundratals känslor som rusade genom min kropp, all besvikelse & ångest. Jag tar åt mig, jag tar åt mig så jävla mycket. Vad har jag gjort för att du inte ska behandla mig som din dotter..
Nu vill jag inget annat än alla lägga mig ner & glömma allt, bara få sova..
Över förväntan
Ja dagens körlektion gick över förväntan :) Gu va glad jag är att jag är påväg nu, mot friheten. Körkortet. Jag tror att mina barn kommer uppskatta det lika mycket som jag sen, då vi kan hitta på mer.. Fick positiva besked idag, jag skulle vara stolt över mig själv för dagens insats, hihi.
Nu väntar jag på att mina 4 troll här hemma ska vakna, Daniel, Liam, Novalii & katten ligger i sängen & sussar. Själv sitter jag här & kollar runt, så fort dem vaknar ska ja sätta igång med städning & tvätt osv. Det måste göras.
Imorgon väntar jobb. Men nog om dagen! Puss
Fullt upp
Ny vecka, nya möjligheter :) Den här veckan är det fullt ös som gäller. Fick avboka tandläkar tiden idag, hade ingen möjlighet att ta mig ner eller barnvakt åt Liam. Imorgon är det första körlektionen som gäller, samt teorilektion, onsdag är det körlektion igen & Tors-fredag nalkas det jobb 8-15..
Häärligt när det händer något. Dock glömmer ja bort mig själv emellanåt. Kom på mig själv att ja kanske borde äta något, för det gjorde jag senast igår kl 17 haha, bra jobbat!
nee, nu har ja annat att styra med.
Älskade barn <3
Motstånd
Ja, det är det enda jag får av Novalii nu. Hon är totalt omöjlig! Alla säger att hon är så snäll & gullig, borta JA. Men här hemma blir hon ett litet monster. Hon skriker, slåss, tjuter, testar & så håller det på dagarna i ända, hon har varit jobbig en period, men nu är hon inte jobbig, ÖVERJÄVLIG.
Men jag antar att det bara är bra att ha en vilja. Läste lite om trots och kände mig genast lite lugnare. För det är ju som sagt lätt att känna sig totalt misslyckad som förälder. Och det är inte alltid så lätt att orka med hela den här situationen heller, för samtidigt måste jag hålla humöret upp & ta hand om min lilla son me, men han är världens lugnaste som väntar på mig utan gnäll så fort jag måste ta hand om envisa damen..
Trots kan vara väldigt jobbigt, både för barnet som trotsar och för omgivningen. Men trotset behövs och det är positivt eftersom det leder till mognad och utveckling. När barnet plötsligt tvärvägrar och bär sig illa åt är det lätt att vi som föräldrar tycker att vi har misslyckats. Eller vi blir oroliga, undrar vad som hänt med vårt snälla barn som vi inte känner igen. Men det är alltså inte vi föräldrar som gjort något fel när barnet plötsligt tvärvägrar till allt och bär sig illa åt. Och det är inget fel på barnet utan det är precis som det ska vara.
Extra krävande barn
En del barn är alldeles ovanligt trotsiga, envisa, krävande och utmanande. De barnen är inte sällan tidigt utvecklade och är starka, fantasifulla och begåvade. De utmanar ständigt sina föräldrar (men brukar vara lätta att ha att göra med på dagis). Därför är det svårt och slitsamt att vara föräldrar till dem. Periodvis kan de skapa kaos och förtvivlan i familjen och de kräver ett extra starkt motstånd.
Föräldrar till extra krävande barn kan få tankar om att barnet kan vara ett så kallat bokstavsbarn. Men barn som är jobbiga hemma och snälla borta har inte någon störning.
Att tänka på
- Ett trotsigt barn behöver motstånd. Det är inte fel att våga sätta stopp, bli arg och hindra barnet. Det är tvärtom viktigt, genom att ge motstånd hjälper vi barnet framåt i utvecklingen. Därmed inte sagt att vi måste ta alla konflikter - det kan bli outhärdligt många. Ibland måste vi "välja våra krig".
- Mitt i en intensiv trotsperiod känns det som att den aldrig kommer att ta slut. Men den tar slut och ofta följs trotsperioden av en ovanligt lugn period.
- Det är svårt att vara lugn och konsekvent när det stormar som värst. Det är naturligt att man som förälder växlar mellan att hota, skrika, straffa, övertala, gråta och muta. Det mår barnet inte dåligt av.
- Barn är olika. En del gråter istället för att skrika då de trotsar. Därför kan vi inte alltid behandla syskon på samma sätt.
- Det kan vara lugnande och tröstande att prata med andra föräldrar med barn i samma ålder. Många tror att de är ensamma om att ha ett "omöjligt" barn och känner sig misslyckade.
- Om du känner att du inte orkar med situationen, kontakta bvc och be att få tala med bvc-psykologen eller kontakta din BUP-mottagning.