När blev mina barn så stora?
Precis som rubriken lyder. Jag förundras varje dag över hur mycket & hur fort de lär sig, allt nytt som händer varje dag. Novalii pratar jätte bra nu & Liam lär sig massor annat motoriskt istället, eftersom han ännu inte börjat prata. Mamma har han sagt, men inget annat sådär självklart. Men han förstår oss & vad vi säger till honom.
Båda barnen är inne i varsin trots period, som ter sig helt olik varandra. Liam skriker, slåss, slänger sig ner & gråter på golvet, mest frustrerad över att han inte kan uttrycka sig tror jag. Novalii bara stänger av, lyssnar inte överhuvudtaget på vad jag säger. Men jag vet att detta bara är en period, det går så mycket lättare att ta sig igenom det när man tänker att nu är ännu en dag med trots förbi.
Att vara mamma till småbarn har nog aldrig varit lätt, men småbarnsperioden går över. Fast man måste ta vara på tiden, om några år kommer dem inte vilja pussas & kramas med mig, då är jag bara löjlig ;) Så mitt i allt trots så försöker ja njuta oxå :)
Liam 19 månader.
Novalii 3år.
Mitt uppe i allt så har vi skaffat oss en fyrbent liten vän vid namn Ture, en fransk bulldog. Hur go som helst & allt flyter på. Han passar oss, en barnvänlig liten hund, en riktig sällskaps hund, det va tanken & det fick vi verkligen. Den här gången va hundvalet mycket mer välplanerat, och det märks. Jag tycker om min lille kille så dant :)
Nu ska jag strax sussa. Imorgon ska jag iväg & tatuera mig, blir en gren med körsbärsblommor på revbenen. Bild kommer nog imorgon, ska börja blogga varje dag tänkte jag. För min egen skull :)
Puss